Alla borde träna en ulv

sa Freddy Worm Christiansen på kurset jag var i helgen (21 -22 mars) som gick. Man kan aldrig använda straff på en varg utan bara positiv förstärkning. Och han har lyckats få en varg som godkänd polishund.

Det var en otroligt spännande kurs som gick på hundens och vargens beteende.  Ny insikt, nya tanker och ideer. Och det var en del spännande ideer han hade om bland annat dämpande signaler. Vi hade sån tur att Tuva från Langedrag också var med på kurset. Hon kunde komplettera Freddys vetenskapliga argument med levande och aktuella historier av de socialiserade ulvene på Langedrag (fotot föreställer dessa, tog det under besök i juni år 2008).  Men jag tar det från början.

Freddy Worm Christiansen är adferdsbiolog, han har haft och studerat ulv samt hund i 36 år. Har bland annat haft ulveparker i Danmark. Han har skrivit boken “Hundes og ulves adfærd” som kurset baserade sig på. Fint att ha boken för hans danska var inte helt lätt att förstå hela tiden.

Han huvudteman var ägarskapszoner, rangordning, aggression, ledarskap och myter om dämpande signaler.

Rangordning, ledarskap och ägarskapszoner

Han menar bestämt att det inte existerar rangordning mellan hund och människa endast mellan samma art. Det betyder att när hunden morrar för att den tuggar på ett ben inte har något med rangordning att göra. Det har med ägarskapszoner att göra, vilket är ett område som hunden försvarar. Det betyder inte att hunden inte ska lära sig att andra (vi människor) också har zoner och att dessa ska respekteras. Zoner ska som sagt respekteras och således inte straffas men läras genom positiv förstärkning att hunden kan vara trygg på oss när vi närmar oss dess ägarzoner.

En annan sak han sa var att morring (knurring) i sig är inte “farligt”. Varg har en stor repetoar av ljud, mycket morring men som inte har något som helst med aggresivitet att göra.

Han menar att man bör sluta med att prata om ledarskap mellan människa och hund, då ledarskap förbinder vi med undertryckning av underordnade. Han säger om den ansvarsfulla hundägaren:

“Den ansvarsfulla hundägaren är en människa, som med insikt och ansvar tar hand om sin hund på alla sätt, både fysiskt och mentalt och i förhållande till hundens omgivning. “

Signaler

Han pratar om pacificerande signaler (aggressionsdämpande signaler):

• Aktiv underkastelse (påminner om valpens tiggande om föda, krypande gångart, lyfta labben osv)
• Passiv underkastelse (påminner om valpen liggande på rygg beteende, kan kissa liggande)
• Vända blicket bort (vänder blicken bort så det inte stirras på en annan individ)

Alla dessa “kända” (Turid Rugaas) dämpande signaler hade han inte kunnat se hos vargarna, varken i fångenskap eller i det vilda.

Boken går igenom alla  dämpande signaler som han har studerat och kommit till konklusioner.

Gäspning  som dämpande signal

• Sömnigshets gäspning – reflex
• Intentionsgäspning – intention att påbörja en lek osv.
• Signal gäspning – ritualiserat beteende

Hos varg förekommer både sömnighets och intentions gäspning. Däremot signal gäspning hade de  inte observerat hos varg, där det kunde tolkas som en dämpande signal. Inte heller har de sett signalen som en sätt att djuret skulle dämpa sig själv.

Likadant har de studerat hund där han då menar att han inte heller har sett signalgäsping hos hund. Hunden sover mycket under en dag och  sömnighetsgäsping är därför väldigt förekommande. Han menar att självklart kan vissa hundar reagera på att vi gäspar men inte annat än att hunden tycker nog vi ser konstiga ut som driver och gapar på ett sätt vi inte brukar göra….

Han menar att gäsping kan i många tillfällen istället vara en överslagshandling.

Det är mycket annat intressant som står i boken, detta var bara en smak på det. Men det är alltid intressant att få nya tankar, observationer och ideer. Det fina med Freddy Christiansen är att han säger inte “sån är det” utan han är noga med att påpeka att detta är hans observationer. Han har argument och vetenskaplig fakta på allt han säger och han är öppen för nya tankar och ideer, men säger inte att han är enig förrän han har fått undersökt och studerat beteendet själv.